Wiodahlska ätten

Söndagen 15 juni 2014 klockan 03.25 känns det som om hela min mage kommer att sprängas där och då, det släpper efter en halv minut bara för att åter hamna i sprängläge 8 minuter senare. Jag går upp tar mig aningen klumpigt ner till vardagsrummet. Väl i soffan kommer en vad jag nu hade identifierat som en värk, så kraftig att jag nästan tuppade av. Efter denna mastodontvärk avtar det succesivt och mellanrummen blir tillslut 20 minuter mellan varje. Jag ringer förlossningen som förklarar att jag med stor sannolikhet är i latensfasen. Jippi! Kanske får vi en bebis alldeles snart då! Jag pallrar mig upp till sovrummet och lyckas somna om och sova ett par timmar endast väckt av ett fåtal mindre värkar.

 

Måndagen 16 juni börjar ganska lugnt, jag tror nästan att det aldrig ska komma någon bebis att jag inbillar mig att jag har ont, jag ringer min barnmorska som bjuder in mig att komma för en hinnsvepning klockan 16. Klockan 11 sätter värkar igång med 10 min mellanrum. Jag är fortfarande övertygad om att ingenting kommer hända de närmsta dygnen. Klockan tolv är det kanske 7-8 min mellan värkarna. Vi åker in till barnmorskan 15.45, på väg in klockar vi värkarna till 3-3 1/2 minuters mellanrum. Ojdå.

 

Inne hos barnmorskan kollar hon tappen liten snabbt mellan värkarna, vi får rådet att åka in. YES!

 

På väg in till förlossningen tror jag nästan att jag ska föda på vägen, det är mindre än 2 min mellan varje värk. Alltså vad händer!! Hela förlossningsberättelsen kan ni läsa här.

 

Efter 48 timmar av värkar, 10 timmar på förlossningen och ett akutsnitt senare är han hos oss. Tisdagen 17 juni 2014 klockan 03.28 förändrades hela vår tillvaro. Vi upptäckte meningen med livet. Vi välkomnade älskade lilla Sam till världen.

 

Här följer några av de väldigt få bilder vi tog under hela vår vistelse på BB. Jag får väl bjuda på att jag inte tillhör den skara kvinnor som formligen strålar v skönhet efter en förlossningen, skyller lite på den nya frisören jag gick till veckan innan i tanken att jag ville vara fin i håret till förlossningen, gick ju bra! Eller inte ;)

 

                                

 

Klicka på bilderna för att göra dem större!

 

//Frun